Home

 

Längtar alltid efter havet och så fort chansen ges så tillbringar jag min lediga tid där och nu senast blev det Filippinerna och det var inte många dagar på tre veckor som jag inte hade havet inom synhåll. Filippinerna består av över 7000 öar så mycket av livet för invånarna pågår på och vid vattnet. Båtrafiken är mer utvecklad än vägnätet på öarna och många är de som försörjer sig på fiske. Hela byar är byggda på vatten, husen står på pålar. Turisterna flyr Manilla (om man inte bara är ute efter billig bira och köpa sig damsällskap) och vallfärdar till kända stränder och öar och vattensporter och båtutflykter är vad man ägnar sig åt. Vi åkte ju dit för dykningens och snorklingens skull och jag är helt såld! Vilka koraller! Vilken artrikedom! Att bo på en ö i en bungalow så nära att man hör vågorna när man ska somna och när man vaknar kunna ta sitt cyklop och simma ut på revet (lite problem vid lågvatten dock, men det funkade om man var försiktig) och några meter ut se både sköldpaddor, rockor, Napoleonfiskar, Sweetlips och ”alla de andra tropiska fiskarna”.

Nu är jag ju så bekväm dock att jag först vill dricka kaffe, och eftersom elen kommer från solceller så var bara mobilladdare tillåtna i bungalowen och det blev till att masa sig bort till restaurangen och hoppas på att vattnet i termosen var varmt två timmar innan de öppnade. Sedan sitter jag ju gärna och läser eller begrundar livet ett bra tag. Efter det kan vi prata om snorkling. 🐠🐟🐠 (men visst låter det bra att direkt vakna upp och simma ut..? 😉

Väl hemma i kylan och mörkret och med ett jobb jag ligger rejält efter i så infinner sig ju naturligtvis en post-semester-depression. Lägg till jetlag som gör att jag vaknar varje natt mellan 02 och 04 på det. Lägg även till en influensa på det och läget slutar horisontalt, i sängläge. Efter nästan en vecka tycker jag mycket synd om mig själv och drömmer mig tillbaka till bättre tider (tre veckor sedan) och plockar fram snuttefiltarna (böcker, choklad).

När jag vill läsa om dykning plockar jag alltid fram Carina Rydbergs Djävulsformeln och det låter kanske konstigt, men hennes böcker kan jag läsa om hur många gånger som helst. Jag skummar igenom delarna som utspelar sig på krogen, det är dykresan till Maldiverna jag vill läsa om. Jag undrar om hon är unik med att beskriva (i skönlitterär form) hur man lär sig dyka? Jag känner igen mig både från när jag tog mitt första cert för nästan tjugo år sedan, samma år som boken kom ut faktiskt, men fortfarande är mycket sig likt. Semesterorterna med dykcenter, instruktörerna och divemasterna som säsongsjobbar, den tysta kraftmätningen dykare emellan i vilket cert du har men framförallt hur många dyk du har. Hon beskriver människorna som jobbar med dykning väldigt bra tycker jag.

Hon fångar känslan av att dyka; att sväva viktlös som en fågel i luften när jag tittar ner över en avgrund som slutar i ett blått mörker. Den magiska undervegetationen som jag aldrig kan föreställa mig från ytan, oavsett om det är korallrev, stenformationer, vägg eller vrak. Är det tropiskt vatten finns det så otroligt mycket att titta på, mycket smått som man ser bäst på grunt vatten. De stora fiskarna som skymtar i det djupa vattnet. Magin när jag vänder huvudet uppåt och ser tusen luftbubblor och bara kan ana solljuset.

För att bli bra på något krävs träning och det är mycket med utrustningen och avvägningen för att få till det. Carina Rydberg beskriver sin egen resa från ”nybörjare som slår i koraller” till att bli en erfaren dykare som andra beundrar. Det får en symbolisk betydelse att vara duktig på något fysiskt, då skolgympan var katastrof och hennes kroppskonstitution och livsstil är långt ifrån muskulös och hälsosam. Den fysiska biten med män har också alltid varit svår att få till för henne.

Men i vattnet, i Det Stora Blå, är alla ensamma, oavsett hur det ser ut uppe på utan, med sina tankar och andetag för en stund. Det är en befrielse att bara få vara.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s