Home

Det var länge sedan jag skrev här, har ännu inte riktigt bestämt mig för vad jag ska göra med bloggen. Det mesta jag tänker om vad jag läser hamnar på Instagram @lasenar_1, ett mer lättillgängligt forum med mer interaktion. Men nu förnyades visst min domän så ett år till får det bli 🙂

Jacob Östbergs och Katarina Graffmans ”Vi är vad vi köper” är en riktigt intressant bok som borde vara obligatorisk för alla att läsa. Den startar i människans natur, i psykologisk analys om vad som driver oss. Maslovs behovstrappa kompletteras med den sociala biten, vi blir till subjekt först i relation till andra människor och just tillhörighet i ett socialt sammanhang är det absoluta fundament som gör oss till människor. Författarna kommer boken igenom med roliga och talande exempel ”hellre Facebook än öppna pensionskuvertet”, vilket tyder på att kortsiktig social bekräftelse är viktigare än långsiktig ekonomisk trygghet. Någon mer än jag som känner igen sig? 🙂

Konsumtionen bara ökar och ökar och anledningen, enligt författarna, är att vi inte alla förstår hur konsumtion fungerar, inte kan kontrollera våra konsumtionsaktiviteter och inte förstår hur ofria vi är. Konsumtion handlar om det viktigaste för människan: social och kulturell identitet.

Vi har inte riktigt något annat val än att spela efter de reglerna som konsumtionskulturen har satt upp och många trivs också alldeles utmärkt. Därför blir vi förbannade om någon kommer och påpekar att vi kanske är lite ofria, kanske blir du irriterad när du läser mitt inlägg..? Prylar, plats och flock är centrala begrepp som ”Vi är vad vi köper” och förklaras grundligt.

Det är med hjälp av konsumtion som människan iscensätter sig själv; jag köper, alltså är jag.

I olika sammanhang, så som marknadsföring, instagramkonton, livsstilsmagasin, tv-program och dagstidningarnas helg- och bostadsbilagor matas vi med budskap om hur vi kan uttrycka vår egen personliga stil genom våra konsumtionsval: hitta ditt kök, din bil, din mobiltelefon, din sommargarderob.

Konsumtionskulturen är här för att stanna och för de som väljer att stå utanför blir priset högt. Då är det lättare att leva i förnekelse. Den stora fråga, vad och hur kan vi konsumera i framtiden behöver vi ta tag i mycket snart och det är riktigt obehagligt. Att tro att människor plötsligt ska låta bli är naivt.

I slutet av boken beskriver författarna faktiskt en ljusning (de är dock inte det minsta moraliserande i boken utan beskriver rakt upp och ner hur det ligger till); en hel del människor flyttar frivilligt eller ofrivilligt runt, s k globala nomader, och man bygger då inte upp ett berg av prylar. En ”flytande konsumtion” med digitalisering (streamingtjänster i stället för enorma samlingar hemma) och lånesystem (bilpooler, bostadsuthyrning, klädbibliotek) håller på att utvecklas allt mer. Positivt är också att allt fler upplever att de inte vill ha de ekonomiska, fysiska, emotionella och sociala plikterna som kommer av ägande.

Själv står jag med en nyinstallerad ”kontinentalsäng” som när jag tänker efter inhandlades för att bättre passa vår självbild (även om min man hävdar att han efter tre nätter märker stooor skillnad i stelhet och trötthet). Den gamla, fullt fungerande, dubbelsängen inköpt på det stora blågula varuhuset, fyller ett helt rum och verkar inte riktigt så lätt att bli av med på den säljsajt där den är utlagd. En säng är ju just ett sådant föremål som blir personligt, ett utvidgat jag, och att köpa någon annans använda madrass tar nog emot för de flesta. Att sova på hotell i en säng som använts av 2543 personer är dock inga problem. Jag fick 50 cm golvyta och lättare att bädda och dammsuga, motiverade det ett så dyrt inköp? Knappast. Så att läsa ”Vi är vad vi köper” och bli medveten om konsumtionskulturen betyder inte att jag är immun mot den.

Vad ska du göra idag, i helgen? Vad ska du köpa? Ett som är säkert är att lekplatserna gapar tomma när det är lönehelg, alla barn är med sina föräldrar i köpcentrum och väljer ut vilka nya prylar som ska läggas till samlingen.

Det här med att skriva om böcker på instagram är intressant. Vilka behov fyller det? Jag skapar min egen fotokatalog, en samling, ett ”ägande”. Jag finns i ett socialt sammanhang med andra som har samma intresse. Jag får tips och inspiration till nya inköp (men där lurar jag systemet, 9 gånger av 10 går jag till biblioteket!!) och jag uppmuntrar andra till konsumtion genom mina inlägg om böcker jag läst. Början på det här inlägget är t.ex. ”en bok som borde vara obligatorisk för alla att läsa”, indirekt: gå och köp! Jag gör alltså gratis reklam för de företag som säljer böcker som jag tycker är bra (jag har dock hittills endast tagit emot endast ett recensionsexemplar och boken var så dålig att den åkte direkt till second hand-butik). Jag läser andras inlägg och tittar på enorma bokhögar av olästa böcker, spontaninköp, månadens lästa (köpta) böcker och tillbehör som förgyller läsningen såsom mysig heminredning, god mat och vackra bokmärken. Läsning är inte bara läsning, läsning är konsumtion! Enligt författarna är flockbeteendet orsaken till den enorma aktivitet som försiggår på digitala mötesplatser, för jag är inte ensam! Och ensam vore det värsta att vara!

”Always remember that you are absolutely unique. Just like everyone else.”

5 tankar om “Vi är vad vi köper

  1. Intressant. En av de kurser jag läser denna termin handlar just om köpbeteenden och jag har tänkt att det är något fler borde läsa om. Toppen att det finns en bra på bok svenska.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s