Home

”Vad är ett hem? Utkanterna är mitt hem, skulle Milde säga.” Orden upprepas om och om igen i Balsam Karams Händelsehorisonten.

Utkanterna är ett slumområde, en soptipp, oklart var, men jag ser ett varmt land framför mig. Där bor barnen och mödrarna, männen nämns inte. Jag får inte veta hur de hamnat där, någon slags deportation och först var utkanterna ett tältläger, i väntan på resan till grannlandet. Sedan hamnar plötsligt Milde och hennes mamma och alla andra barn och deras mammor i limbo och tar sig ingenstans och flyktinglägret blir permanent. Åren går och Milde blir 17 år och då gör hon och två vänner revolution med vapen och bomber, varpå hon fängslas och torteras och slutligen isoleras i en grotta. Straffet blir att skickas upp i rymden i något slags experiment för att utröna vad som händer när människan hamnar i ett svart hål 🙄… Ja, hade jag läst detta innan hade jag nog inte ens lånat boken 😉

Språket är fantastiskt och jag älskar det drömska i beskrivningarna. Jag har dock svårt att förstå handlingen och måste läsa om vissa delar. Jag får inte riktigt ihop det. Händelsehorisonten ligger etta på DN:s bästlista bland nyutkomna böcker och jag måste tyvärr säga att den nog är för ”tung” för mig. Får inte ihop det politiska budskapet och samhällskritiken med historien om Milde och hennes förestående rymdresa till det svarta hålet. Men det är ju inte Karams fel 😃.

”Händelsehorisonten är den (skenbara) yta kring ett svart hål, som utgör gränsen mellan hålets innandöme och omvärlden. Händelsehorisonten markerar gränslinjen för ”punkten utan återvändo”, eftersom ingenting vare sig ljus eller materia, som befinner sig innanför händelsehorisonten kan lämna regionen innanför. En extern observatör kan därmed inte observera någonting innanför händelsehorisonten. Händelsehorisonten är sfärisk och dess radie kallas Schwarzschildradien (Sr). Varje föremål som nalkas horisonten från observatörens sida förefaller sakta ned och aldrig helt passera genom denna, med sin bild blivande allt mer rödförskjuten med tiden. Objektet som rör på sig, erfar emellertid inga märkliga effekter och passerar genom horisonten på en bestämd mängd egentid. Härifrån till den centrala singulariteten kommer att ta 0,0001 sekunder i egentid, i fritt fall, för ett 30 solmassors svart hål. Falltiden är proportionell mot svarta hålets massa.” (Wikipedia)

Rymden och svarta hål är inte riktigt min grej… 😃

2 tankar om “Händelse-horisonten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s