Home


Januari månad, årets fattigaste månad passar det ju utmärkt att läsa Marcus Stenbergs Jag har inte råd: Sorrow No5. Jag vet inte vad det är som lockar mig med program som Lyxfällan eller att läsa om minimalistisk-ekonomisk livsstil, med tv-programmet är det kanske känslan av att känna mig duktig, att jag tryggt sitter här med bostadsrätt och sparkonton och en lön som tillåter såväl restaurangbesök som resor. Den minimalistiska livsstilen är mer en utmaning, en chans för mig att utvecklas som människa. Och jag sparar ganska mycket pengar på att låta bli att handla. De månader jag trillar dit märks det tydligt på kontoutdraget, för visst är jag svag för många vackra och onödiga saker.

Jag har inte råd: Sorrow No5 är en mycket underhållande bok (från början en blogg: sorrownumberfive.se) att läsa, hur det nu kan vara underhållande att läsa om hur Marcus  som är shopaholic och som på grund av alla sina skulder måste göra ett shopstop eftersom han inte har råd – denna förhatliga mening som han knappt vågat uttala ens för sig själv. Det är extra synd om Marcus eftersom han är som gjord för ett liv i lyx, han verkligen uppskattar dyra kläder, lyxiga hotellrum, fancy restauranger men framför allt är han SAMLARE. Jag ser dock ingen stökig lägenhet med massa pappkartonger och tidningar framför mig, däremot berättar han utförligt om hur han köper böcker, skivor, konst i flera exemplar – ett som är signerat eller har haft en särskild ägare, ett som är oanvänt/oöppnat och ett för att läsas/användas och jag funderar på hur allt detta förvaras… Att köpa alla dessa ting verkar fungera som fyllnadsmaterial för hans självkänsla och ger såklart kickar för stunden. Allting har en koppling till yngre dagar eller tidigare sinnestillstånd och genom att konsumera får han tillbaka känslan. 

Marcus Stenberg är frilansande konstnär som är arbetar i en bokhandel på Landvetter och han vet otroligt mycket om litteratur och populärkultur och jag älskar hur han berättar om olika författare (t.ex Per Hagman och älskar man honom då har man mig med sig!!) som kommer in i bokhandeln och han berättar ärligt och självutlämnande om sitt ”misslyckade jag” och det är så skönt att känna igen sig 🙂 Visst, jag sitter på ett tryggt och bekvämt lärarjobb som jag stundtals verkligen älskar, men 40 är passerat och allt det där som jag drömde om när jag var ung – när ska jag göra det..? Marcus bloggar i alla fall för bokhora.se, en av Sveriges största bokbloggar. Min litteraturblogg har cirka ungefär lika många läsare som när jag startade ;). Funderar på om jag i stället för att läsa 230 böcker och skriva om dessa borde ha skrivit på min egen roman..? 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s