Home

FullSizeRender (2)

Eftersom vi gifte oss förra helgen och var bjudna på bröllop helgen efter så passade vi på att förlägga ”bröllopsresan” till Izmir och jag hade verkligen sett fram emot långa lata ljusa dagar då jag skulle vakna tidigt och sitta på balkongen och läsa eller tillbringa eftermiddagarna i en solstol med en bok på stranden (det finns ingen strand i Izmir) under ett parasoll. Ha, trodde jag! Turkiskt bröllop med fest två kvällar i rad, sightseeing och en grym förkylning stal all min lästid 😉 och sen undrar jag: vad tog jag med mig för böcker egentligen?!?

Valerie Tong Cuongs Mirakelverkstaden ska enligt baksidan vara en riktig feel good-roman och den fick priset Prix du livre optimiste 2013. Mirakelverkstaden är en organisation som på ett magiskt sätt hjälper människor som har trasslat till det för sig i livet. Det är Millie, vars lägenhet precis har brunnit upp, Monsieur Mike som bor på gatan och Mariette, en lärare som en dag får nog och ger en elev en örfil varpå hon förlorar jobbet. Alla tre har det gemensamt att de socialt är missanpassade och inte har hittat sin egen styrka och då rycker Jean på Mirakelverkstaden in och sakta men säkert tar de kommandot över sina liv. På det finns också ett passionsdrama där den ena är kär i den andra som är kär i den tredje, ungefär. Slutet matchar inte början och jag skulle inte kalla den en feel good-roman överhuvudtaget men tror den skulle göra sig som film faktiskt, det är lite Amélie från Montmartre över den… 🙂

Diskouppdraget av Anisur Rahman är ett antal noveller på cirka tre sidor vardera och detta borde ha hindrat mig från att låna den. Jag är ju ingen stor fan av noveller, just av den anledningen att de tar slut alldeles för fort. Tre sidor är inte ens en början. Detta är texter för den som vill få ett fladdrigt intryck av migrantliv och existentiella tankar i olika varianter och jag antar att alla texter tillsammans bildar ett sammanhang, ett sammanhang som för mig fortfarande är höljt i dunkel eftersom jag la undan den efter ett tiotal sidor.

Abdellah Taias Ett land att dö i är mycket mer fängslande! Fast det blir något bisarrt att ligga vid poolen med den enastående vackra utsikten som lyckligt nygift och läsa om samhällets absoluta förlorare – en illegalt invandrad prostituerad kvinna i Paris och hennes vän(inna) som till slut får råd med ett könsbyte, dock utan förväntat resultat och om deras olyckliga liv som slås i spillror gång på gång. Detta är det Paris jag såg en skymt av när jag bodde där 1993 – kvarter fyllda av migranter som försöker skapa sig en bättre framtid i drömmarnas stad. Jag trängdes med dem på lågprisvaruhus i norra arrondissementen men i mitt fall visste jag att bristen på pengar var temporär. Jag kan fortfarande inte ens föreställa mig hur det är att behöva sälja min kropp dag ut och dag in för att endast ha råd med det mest nödvändiga. Själv tyckte jag då att det var lite småjobbigt att passa barn 😉 . Jag gillar språket i Ett land att dö i och den är vacker i all sin tragik.

 

 

Annonser

4 thoughts on “En romantisk weekend

  1. Stort grattis! Så glad för din skull! Varmaste lyckönskningar till ett långt och lyckligt liv tillsammans.

    Har precis köp Mirakelverkstan efter att ha läst en annan bok av samma författare. Min erfarenhet är att fransk feelgood är något annat än svensk. De franska feelgood som jag läser (gillar dem skarpt) har mer av djup men ofta även mer av tragik. Men det är välskrivna och jag skulle gärna se mer av den genren på svenska.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s