Home

Läser om en gammal hyllvärmare. The beach av Alex Garland, en riktig kultbok när det begav sig 🙂 Såg den som film ett par gånger när jag var i Thailand för första gången, i slutet på 90-talet, och det var spännande att känna igen sig i livet på Khao San i Bangkok bland alla andra backpackers och drömmen om paradisön. 

Fortfarande åker jag gärna till Thailand och helst med ryggsäck och med start i huvudstaden. Jag bor dock lite avsides från Khao san och jag väljer mer städade hotell, mitt favorithotell har till och med pool på taket. Och inga skyltar på gatan med priser. Jag behöver inte snåla för att kunna vara borta ett halvår (för det kan jag ändå inte 😉 ). 

Har börjat på ett skrivprojekt och behövde få lite input och inspiration så plockade därför fram The Beach. Jag skulle säga att det här är en roman för män, eller för pojkar, för du hittar alla grabbiga ingredienser du kan tänka dig; fotboll, dataspel, slagsmål, krig, prestationstävlingar, öl och hasch och huvudperson är Richard från Storbritannien. Richard är typ 19 år men är ändå världens mest världsvana (!). Skönt att i alla fall slippa sexskildringar. 

Jag funderar på vad det är som fångar mig; kanske äventyret, drömmen om Eden, jakten på det omöjliga, men någonting har den och den får mig definitivt till en annan kontinent och en annan tid. Jag älskar att sitta på pendeltåget på väg till jobbet men vara i Asien, i en tid som faktiskt är förbi, på samma sätt som att det aldrig blir det samma att komma till Thailand som första gången jag var där. 

Läs mer i The Guardian.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s