Home

FullSizeRender (1).jpg

Varje gång jag kommer till Bangkok sitter de där i horder, som flugor på en bajshög 😉 – de där unga skräniga fulla ryggsäcksresenärerna mellan 19 och 23 och kommer jag närmare så hör jag samtalen kring alla ”amazing places” och hur mycket saker kostade samt det ständigt pågående flörtandet. Amerikaner, australiensare, engelsmän, tyskar och en och annan svensk. Om jag bara är bitter för att jag inte själv satt där i högen på Khaosan Road när jag var i den åldern..? Antagligen 😉 Men jag såg på skådespelet på avstånd redan när jag var där första gången och betydligt yngre än idag…

Indien. Det finns snitslade banor för att ”göra Asien” och olika länder har olika status. Indien ligger högt, antagligen för att det är så jobbigt (Thailand är rena rama räkmackan) och landet har såklart därför funnits på min bucket list i många år… I vintras kom jag äntligen dit, som en sådan där ”vit medelålders tvåveckorsresenär” som långsemestrare i 20-årsåldern pratar föraktfullt om (fast jag var faktiskt tre veckor och jag hade ryggsäck och jag åkte inte på gruppresa 😉 )  Ja ja, kom tillbaka om 20 år – få se hur mycket tid och pengar ni har för att gå och dra runt i ett halvår…

Indien är ett land att hata och att älska, mer älska då i mitt fall och jag har funderat mycket på vad det är som får mig att vilja resa tillbaka just dit, trots att det var tidskrävande och ansträngande att ta sig runt i landet, smutsigt och jag drog på mig magbakterier som tog ett par månader att återhämta mig ifrån. Jag läser om Indien och lyssnar på människor som varit där med ett annat öra än tidigare och när jag sprang på William Sutcliffes En tripp till Indien på Myrorna var det ju ett givet köp och jag måste säga att jag har haft mycket roligt de timmar jag har läst hans satir om just ryggsäcksresenärer :).

Dave är en misslyckad 19-åring som inte vet vad han ska ta sig för med sitt liv, hans stora mål är att ligga med bästa kompisens flickvän eller andra tjejer med kurvor. Han ”tvingas” köpa en biljett till Indien för att ”göra sitt livs resa” innan han börjar plugga på universitetet. När han väl kommer till Indien beskriver han på ett underbart roligt sätt alla resenärer som ska ”hitta sig själva”, som tror sig stå över alla fördomar, fast de är så inskränkta att det blir komiskt… 🙂 Hans största upplevelser är att röka på och dricka bhang lassi och han lyckas inget vidare med att charma tjejer och och han längtar hem mest hela tiden. Han följer Boken (Lonely Planet) slaviskt och hamnar såklart på samma ställen som alla andra backpackers, och för mig var det kul att läsa om städer som New Delhi, Jaipur och Pushkar och känna igen mig. Kommer aldrig att glömma Pushkar och hur hela staden var fylld av ovårdade Indienresenärer som alla såg likadana ut och köpte likadana grejer på gatorna som var överfyllda av souvenirbutiker som sålde hippieprylar…

Men jag kan rekommendera en tripp till Indien! 🙂

Annonser

3 thoughts on “En tripp till Indien

  1. Jag som aldrig tågluffade och blivit toksugen på att åka tåg i gamla öst. Kanske ngt för framtiden om jag överlever eller kanske mer om jag har råd

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s