Home

FullSizeRender

Jag förstod aldrig min pappas extrema intresse krig i allmänhet och andra världskriget i synnerhet. Bokhyllan var full med krigslitteratur, dyra specialbeställda böcker från utlandet och de står fortfarande där, hos min mamma. Han förklarade det själv med att han växte upp under kriget, han bodde t.ex. på ett flygfält när han var liten eftersom hans pappa (som jag aldrig träffat) var militär. Det måste ha varit ganska skrämmande för en liten pojke och tyskarna var nog fler än vad man pratar om i ”neutrala” Sverige. Han såg gärna på krigsdokumentärer på tv och jobbade under flera år inom militären, inte som militär dock.

Krig intresserar mig inte och jag vill absolut inte se filmer och läsa om detta ofattbara meningslösa lidande som krig är. Jag får krypningar av både första och andra världskriget, speciellt svartvita dokumentärer som man tvingades se i skolan. Men häromdagen tittade jag på omslaget på senaste låneobjektet som jag i princip sträckläste – och vad är detta om inte just krigslitteratur??! 🙂 Och när jag tänker efter har jag läst och sett flera mycket intressanta skildringar av konflikter i Mellanöstern, ett bisarrt (?) intresse som smugit sig på obemärkt de senaste åren… 😉 Jag har alltså blivit som min pappa wtf?!?

Rafael Kardaris Med livet som insats handlar om honom själv, hans infall att hjälpa kurdiska gerillan i Irak att strida mot Isis. Det är (naturligtvis) inte han själv som skrivit dokumentärromanen, utan regissören och manusförfattaren Daniel Fridell. Antagligen är tanken att den ska bli film, jag kan nästan se scenerna framför mig…

Här har vi en ung (eller i alla fall någorlunda, han har en son på sju år) hjälte som ska rädda världen. Goda är goda och onda är onda och han ska åka ner till Irak och slåss med YPK – kurdiska gerillan även om målet är större än så; att utrota Isis och befria Syrien och Mellanöstern från talibanerna samt att rädda världen från ondska och besinningslöst dödande. Genom att själv döda på löpande band (!!) och det är detta jag inte förstår och avskyr med krig; krig föder krig och det kommer aldrig att sluta och enligt mig finns det ingenting som heter god och ond när man håller en kalasjnikov i handen.

Jag hade önskat mig en mer nyanserad bild framför mig och när jag söker på recensioner av hans bok i de stora dagstidningarna hittar jag ingenting och det brukar vara en indikation på att något är för enkelspårigt. När hans förband ”säkrar” en by dör minsann inga oskyldiga, men i boken beskrivs ingående hur barn avrättas och kvinnor våldtas av Isis. Detta är dock inte Rafael Kardaris egna vittnesmål utan saker han sett på youtube och hört av rebellerna i gerillan. När rebellerna tvingar fram information från motståndarsidan nämns till exempel ingenting om tortyr.

Rafael Kardaris, eller Shoresh Kobane som blir hans tilltalsnamn i kriget, framställs som en man som, i motsats till alla andra, inte blundar för verkligheten utan gör sin plikt och åker ner och strider för mänskligheten (och här kan du se hans reklamfilm på youtube). Han skjuter ner Isis-män på löpande band, jag ser det nästan som ett dataspel framför mig – pang pang!! En till skäggsnubbe borta liksom. Men jag sträckläste som sagt boken, så något måste den ha haft. 🙂

 

5 thoughts on “Med livet som insats

  1. Jag var djupt ointresserad av krig i skolan men senaste åren har jag läst mycket om ww1 och 2 och ännu mer om Kalla krigets dagar. Det senare är så intressant att jag plöjt mig igenom mängder av engelsk litteratur i ämnet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s