Home

jenny

Jenny Dahlberg är en mycket tjock kvinna, så tjock att hennes liv har blivit en omöjlighet; att knyta skorna, att gå upp för en trappa, att köpa kläder… Och då är hon kvinnan som skrev boken Tjock! om hur mycket hon trivdes med sin vikt och hur vacker hon kände sig. En total livslögn inser hon några år senare. Det är bara fruktansvärt jobbigt och osunt att vara så överviktig och hon har lurat sig själv och alla andra och nu måste hon göra något åt det.

Hon bestämmer sig för att gå ner 65 kilo på ungefär ett och ett halvt år och le grand final ska vara hennes 30-årsfest.

Hur lätt är det att väga nästan 140 kilo och på egen hand börja träna och lägga om kosten och helt byta livsstil?!? Mycket svårt och därför är det så imponerande hur hon klarar det!! Hon kämpar och kämpar och från att ha varit en människa som aldrig tränar så går hon till gymmet fem dagar i veckan…

Jag kan inte föreställa mig hur det är att inte kunna köpa en bh, att ha svettringar under magen, att få blickar från okända när jag vräker i mig hamburgare eller tårta, att inte kunna ha på mig det jag vill, men det är bara att titta sig omkring och läsa statistiken i tidningarna. 50 % av Sveriges befolkning är överviktiga.

Jenny beskriver mycket målande hur det är att leva som kraftigt överviktig och hon inspirerar – allt är möjligt! Jag tänkte på henne när jag kämpade på löpbandet igår; vad hindrade mig från att fortsätta springa mer än min egen lathet? Ingenting, så jag sprang på och det är väl det mål i livet handlar om; att inte ge upp utan fortsätta kämpa tills man når dem.

Det är ett tag sedan boken kom ut, 2005, och det är befriande att slippa sociala medier och Biggest Looser. Idag känns viktnedgång som en hel underhållningsindustri och frågan är hur många av alla dem som går ner som verkligen behåller sin vikt..?

Jenny är inte perfekt. Hon lyckas inte nå sitt uppsatta mål. Hon håller inte någon strikt diet i längre perioder. Men hon går ner tillräckligt för att kunna leva normalt. Hon unnar sig både skräpmat, godis, chips och tårta då och då och jag tror det är det som är lösningen, att även äta mycket när man tränar i stället för att banta. Min man som vill gå ner några kilo runt midjan ställer sig inte på löpbandet för att ”bränna” utan menar att fettdepåerna kommer omvandlas till muskler när han styrketränar (till saken hör att vi precis köpt gymkort och börjat träna regelbundet igen, jag som knappt har besökt ett gym de senaste två åren utan bara löptränat). Ja, jag är ingen viktexpert men bantning verkar aldrig funka för någon, av vad jag hör i min omgivning.

Intressant är också hur hon börjar se sig omkring när kilona försvinner; hur lägenheten plötsligt blir mer ordnad och välstädad, hur hon tar hand om sig själv, hur hon sköter sin ekonomi… Det verkar som om när egenvärdet ökar så är hon också värd ett bättre liv i övrigt och det är ju så logiskt, men ack så svårt när man ligger där längst där nere och kravlar och inte ser ljuset..

 

Annonser

2 thoughts on “När jag fyller 30 ska jag vara smal

  1. Jag funderar ofta på det där med om överviktiga är så glada över det egentligen men det får man inte säga. Jag tror säkert att man som överviktig kan vara både smart och älskad men just ur fysiskt perspektiv är kroppen inte gjord för det så det måste vara jobbigt.

    Men bortsett från det vet väl mannen om att fettceller och muskelceller är olika slags celler och att inget kommer att omvandlas till något? Däremot kan han bygga ett fint 6-pack under bilringen 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s