Home

FullSizeRender (4)

Jag hade förväntat mig en helt annan bok faktiskt, antagligen för att jag bara såg ordet ”poly” i titeln och någon rad från någon recensent om att huvudpersonerna har parallella förhållanden och inte hade bemödat mig att ta reda på vad ”polyglotta” betyder, även om jag såklart borde kunnat det, språkvetare som jag är. De flerspråkiga älskarna, eller De polyglotta älskarna av Lina Wolf är inte en roman om en polyamorös relation, vilket jag alltså trodde. Det är inte heller en bok om kärlek heller enligt mig.

Ända sedan den fick Augustpriset 2016 har den stått på min väntlista, eller snarare på bibliotekets reservationslista och förra veckan var det min tur.

Tre delar. Först ut är 36-åriga Ellinor som sätter in en kontaktannons på en dejtingsajt. Hon väljer ut första bästa, en man som skriver till henne ungefär som om hon var en hora. Hon köper en tågbiljett till Stockholm och träffar mannen, som är fet och osmaklig och aldrig varit med en kvinna utan att betala. Han förgriper sig på henne och där blir hon kvar (!!). En mycket märklig start och jag blir äcklad när jag läser. I huset finns ett manus som är skrivet av en man som heter Max Lamas och han är huvudperson i del 2. Max Lamas är 54 år och söker efter kärleken. Det han hittar är en alkoholiserad receptionist i World Trade Center i Stockholm och det blir inte som han tänkt sig. Han äcklas över sig själv. Jag äcklas över honom. Här och där är det anspelningar och uttryck på spanska och italienska. Han väntar på att få tillbaka manuset men får vänta förgäves. I den tredje delen befinner vi oss plötsligt i Italien och i en rik släkt vars pengar är på upphällningen. Lösningen är att mjölka pengar ur den som har en ”skuld” – Max Lamas. Återigen är det manuset som är i fokus.

De tre delarna sammanvävs enligt konstens alla regler.

Jag tycker inte att historien håller och jag ser inte storheten i denna bok, sorry Augustprisjuryn. Sex är en betydande del av handlingen, men det beskrivs bara som något mekaniskt passivt – ungefär som att tankspritt trycka i sig en bulle från fatet, fast man varken är sugen eller hungrig. Den växer i munnen och känslan efteråt är bara däst. Man glömde att njuta av kardemummasmaken, kanelen och smörsmaken. Det finns ingen äkta passion eller kärlek  i De polyglotta älskarna och jag äcklas när jag läser. Men kanske är inte heller meningen att jag som läsare ska gilla vad jag läser..? Det kanske inte är en roman om kärlek utan om makt och ondska..?

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s