Home

hennesandranamn

Förra veckan var en fantastisk pendelvecka tack vare mitt sällskap på tåget – för en gångs skull såg jag nästan fram emot den timslånga resan mot Skärholmen. Varje morgon fick jag istället resa till Neapel och ön Isola d’Ischia. Del två av Elena Ferrantes Neapelsvit fångade mig på ett helt annat sätt än den första delen – Min fantastiska väninna och jag väntar redan på att den tredje delen ska komma på svenska…

Lenù, Elena Greco, fortsätter att berätta om sitt och sin väninna Lilas liv; fortfarande är de sammanflätade, som två månar kretsar de runt varandras världar. Lila, 16 år gammal, har gift sig för pengar och får nu betala priset, ett mycket högt pris. Lenù fortsätter med sina studier och sin bildning och hennes känslor för studiekamraten Nino blir starkare. Kärleken är dock obesvarad. Och det är i detta som historien växer och verkligen trollbinder – för Nino får hon inte, i stället så är det hennes gifta väninna som inleder en passionerad kärlekshistoria med hennes hett eftertraktade objekt. Och en passionerad kärlekshistoria, läs förbjuden kärlek, kan aldrig sluta väl… Det finns en slags bakvänd logik i Hennes nya namn, som gör det mest oväntade möjligt och Ninos pappa, den osmaklige Donato Sarratore dyker upp även här, i en spegelvänd version av det som hände i del ett. Långsamt dras både Lila och Nino ner i fördärvet, fast vad var bättre innan? Beslut fattas som påverkar hela framtiden, men hur fri är man att fatta rätt beslut när man är så ung i en så utsatt värld?

Flickorna är fast i sin klass, oavsett hur mycket de kämpar med hjälp av pengar eller bildning så tar de sig inte därifrån. Stundvis lättar bojorna och de får skymta ett annat liv, sedan plötsligt rycks mattan undan och de är tillbaka längst ner på botten av det italienska samhället, där helt andra lagar styr. Lenù håller sig flytande med hjälp av sina studier och sitt självständiga tänkande och är på ett sätt friare, men på ett annat helt i klorna på Lila, sin klass och kärleken till Nino.

Expressens recensent sammanfattar romanen kort och gott: Hennes andra namn är”det subtila skildrandet av terrorbalansen i en vänskap, klasskillnaderna och det djupt rotade patriarkala systemet”.

 

3 thoughts on “Hennes nya namn

  1. Pingback: Den som stannar, den som går | Läsenär

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s