Home

latifa

Latifa i romanen Mitt förbjudna ansikte är helt annorlunda än den kvinnliga huvudpersonen Shirin-Gol i romanen jag läste innan; jag fortsätter på temat Afghanistan. Även denna har stått i min hylla och väntat på bättre tider i några år, drygt tio verkar det som 😉 Den är utgiven 2001 och är alltså inte heller särskilt aktuell. Men den ger en ännu tydligare historisk överblick över Afghanistan.

Latifa är en ganska bortskämd 16-åring, inte med svenska mått :), och har levt i en skyddad värld. Hon behöver inte som Shirin-Gol kämpa för sitt liv och sina barn. Faktum är att tiggarna och de fattiga knappt nämns i Mitt förbjudna ansikte. Här handlar det mer om talibanernas försök att förinta kvinnan; att förminska henne till ett dammkorn hemma med hjälp av allehanda absurda regler. Inte gå ut ensam utan manligt sällskap. Inte visa någonting  av kroppen. Inte bära vita skor. Inte studera. Inte arbeta. Inte bära smink. Inte bära färgglada kläder. Inte lyssna på musik. Inte se film. Inte läsa något annat än koranen. Inte köra bil. Inte cykla.  Inte vara ute efter att solen gått ned. Inte titta ut genom fönstret. Fler inten än vad som ens går att föreställa sig.

Att gå runt med ett tält över huvudet går däremot bra och bokens framsida är ganska talande. Jag funderar på om jag sett kvinnor i detta plagg; jag tror det – i Egypten, vid Blå Moskén i Istanbul och på olika flygplatser i Mellanöstern. Men oftast är ansiktet öppet i alla fall. Är rätt emot slöja överhuvudtaget, om Gud inte ville att kvinnan skulle visa håret skulle han väl skapat henne med slöja..? 😉 Borde vara förbjudet i skolan i vilket fall, så finge flickor en fristad från familjens förväntningar och kan välja själva när tiden är mogen. Och religionen och tron sitter inte i slöjan utan i det som finns under den och här används den definitivt som ett maktmedel mot kvinnor, för att hålla dem i schack. Min mans familj är muslimer och ingen bär slöja (i Sverige, men däremot i den lilla byn i hemlandet där utbildningsnivån är lägre än lägst).

Det som händer under förtryck är uppror. Frågan är bara hur många år det ska ta innan kvinnan åter har sina rättigheter i Afghanistan..? Latifa gör uppror, hennes bok är ett uppror. Som roman är den dock inte mycket att hänga i julgranen, enkelt och lite banalt språk (en 16-årings?) och historien hänger inte ihop, men jag är ändå glad att jag läste den.

Annonser

One thought on “Mitt förbjudna ansikte

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s