Home

19391[1]

Det är helt otroligt om det stämmer; det fanns en man som ”räddade världen” och honom har man förstås aldrig hört talas om, historieböckerna och svensk undervisning är som vanligt selektiva. Det är min son som väljer film och när jag hör krig, Ryssland, kärnvapen, gammal officer och dokumentär har jag inga direkta förväntningar, men efter en kvart är jag fast. Mannen som räddade världen (2014) är en mycket gripande film som jag varmt rekommenderar och den ligger på svt.play ungefär en månad till, så passa på.

Det är 1983 och mitt i kapprustningen mellan USA och Sovjetunionen. It-specialisten Stanislav Petrov har ansvaret i kontrollrummet för att larma överbefälhavare vid en eventuell missilattack. Larmet går och en kärnvapenmissil är på väg mot Sovjetunionen. Petrov väljer dock att avvakta eftersom han inte litar på datasystemen och det var som tur var falskt alarm… puh. Men bara en kort stund senare larmar systemen igen om missiler som förväntas nå Sovjetunionen inom kort och nu är det skarpt läge; Petrovs uppgift är att lyfta på luren så att någon kan trycka på den röda knappen.

”Den röda knappen” läste man om i skolan, när man i stället borde ha läst om det absurt sjuka i att ha massförstörelsevapen

Det Petrov gör i det ögonblicket, när han väljer att gå efter hjärtat i stället för efter datasystemen är att han räddar världen. Hade han lyft på luren hade Sovjetunionen fyrat av ”tusentals missiler” mot USA; och enigt Petrov behövdes det bara en eller två för att ödelägga hela USA och några ytterligare för hela planeten.

Att skriva om en film och sedan berätta hela handlingen är ingen höjdare 😉 men som vi alla vet; jorden gick inte under 1983.

Filmen är en semi-dokumentär – de delarna som handlar om den 65-årige Petrov som åker till USA för att bli hyllad och träffa Kevin Costner, Matt Damon och Ashton Kutcher är dokumentära – de delarna som visar Petrov på 80-talet är spelfilm. Scenerna som visar den starka kärleken mellan Petrov och hans cancersjuka fru får mig att gråta, likaså scenen där han återförenas med sin gamla mamma. Det är en film om beslut som påverkar världen men det är också en film om de privata besluten i livet. Vad är livet värt utan familj och kärlek? Hur är det möjligt att vi människor har förmågan att känna kärlek samtidigt som vi har förmågan att tillverka vapen som har kraft att demolera hela vår planet för all framtid?

Jag läser på wikipedia om kärnvapenmakter, som är de förväntade: USA, Ryssland, Kina, Indien, Nordkorea, Storbritannien och Frankrike. Misstänkta innehavare är Israel och Iran. Listat finns också tio länder som tidigare hade kärnvapen, däribland ”neutrala” Sverige och det förvånar mig! Tydligen har 65 000 aktiva kärnvapen i världen år 1985 blivit till 20 000 år 2002 och att galenskaperna minskar är ju något upplyftande. Jag funderar på hur man förstör vapnen… Vad händer med det radioaktiva innehållet; grävs det ner eller skjuts det planlöst upp i rymden för att om några decennier eller om tusen år (om jorden fortfarande finns kvar då) krocka med oss själva..?

Det är inte så mycket skrivet om filmen i tidningar men läs gärna mer på språkpolisen Lottens blogg.

5 thoughts on “Mannen som räddade världen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s