Home

hustrun

”Hustrun är en mästerligt konstruerad psykologisk roman om hur ett mångårigt äktenskap faller samman, och om de inre mekanismer som kan förvandla även den mest kontrollerade människan till en hänsynslös mördare”

Jag vill inte läsa om någon galen hustru som till slut mördar sin man. Jag vill inte läsa om mord överhuvudtaget.

Efter att ha bläddrat lite i A.S.A Harrisons Hustrun i tvättstugebiblioteket är jag dock fast, jag bara måste få veta hur det går, alltså vilken grad av illa, för illa går det förstås. Mannen i det 20-åriga samboförhållandet (ja, de borde ha stått äktenskap, för det här är USA, Kanada?) är konstant otrogen och till slut måste han förstås få sitt straff. Det går inte obemärkt att komma undan, år efter år, inte i en roman vars handling är uppbyggd kring otroheten.

Jodi känns som en gammal kvinna. Hon är 44 år ser jag när jag bläddrar i inledningen. Hon lever ett lugnt och bekvämt liv med några klienter då och då och i övrigt fylls hennes tid av blomsterarrangemangkurser, promenader med hunden och förberedande av deras gemensamma middagar. Han njuter av att komma hem till det välstädade och vackra hemmet där han är kung. Han har aldrig planerat att lämna äktenskapet, det finns ingen anledning.

Det är inte svårt att förstå varför Jodi stannar hos Todd och paren finns även i min bekantskapskrets; han är konstant otrogen och hon accepterar. Det är ett bekvämt arrangemang. Utåt sett är de lyckade, med vacker bostad, flera barn och ett socialt umgänge och resor utomlands och sparkonto på banken. Kanske har barnen det bättre under uppväxten än ett varannanveckasliv med färre resor och prylar, men jag vägrar tro det. Det kan omöjligt vara sunt för barnen att se en av föräldrarna acceptera att bli bedragen och sviken och den andra att söka bekräftelse i förälskelsekickar. Det som händer är att barnet som vuxen omedvetet sätter sig själv i samma situation, det är ju normalt. Både Jodi och Todd upprepar sina föräldrars mönster och jag ser det i mitt eget liv också. Jag har också valt partners efter barnets igenkänningsfaktor och det slutade inte bra. Som tur är kände jag igen mig själv i tid och lyckades bryta mönstret.

Det är något av livets svåraste utmaningar; att se varifrån man kommer och hur ens föräldrar är och sedan aktivt välja annorlunda som vuxen.

Nu har Jodi och Todd inga barn och de är inte ens gifta och det blir plötsligt ett problem, eftersom det inte finns någon sambolag som ger henne ens halva huset om de skulle skilja sig. Det finns däremot en ung älskarinna till Todd som blir gravid och som vill ha allt och han snärjs sakta men säkert in i något han inte räknat med från början. Som tur är, är mördartemat mycket perifert och i slutändan visar det sig som tur är att Jodi inte går så långt. Men det handlar om pengar. Och återigen är jag tacksam att jag bor i ett välfärdssamhälle där kvinnor har möjlighet till utbildning, barnomsorg och en egen ekonomi som tillåter självständighet.

Hustrun är en roman som får mig att tänka på val i livet och vilka konsekvenser de får. Den får mig också att fundera över relationer och hur komplicerat det är. Livet är inte svart eller vitt, rätt eller fel, det är ett som är säkert.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s