Home

Jag kommer åka tillbaka till Berlin så fort jag får chansen; vissa städer bara älskar man. Det kanske inte var kärlek vid första ögonkastet, men efter att ha traskat runt lite här och där, särskilt i Kreuzberg så vet jag att det är everlasting love 😉 Det är något speciellt med städer som har förändrats, där något viktigt har skett, det måste vara en massa positiva energier som ligger kvar och gör att man lyfter, tillsammans.

Jag åker till East Side Gallery i Kreuzberg; en fantastisk utomhusutställning med gatukonst på det som är resterna av gamla Berlinmuren. Jag kan inte låta bli att beröras av det konstnärerna försöker att säga. Jag undrar hur det är möjligt att bygga murar. Vem kommer på idén? Sover man gott om natten när man vet att människor är instängda..? Eller gömmer man sig bakom partiet, unionen och ”nationens bästa”..? Varför gör alltid omvärlden så lite, och inte förrän efteråt säger man ”hur kunde dom?”

berlin 4    berlin 2

berlin 3    berlin 1

I vilket fall; muren revs i samma veva som Sovjetunionens fall och jag har vaga minnen av sövande tråkiga historielektioner i skolan där vi kunde ha använt aktuella händelser för att bättre förstå historien. Muren föll 1989 och då borde jag ha gått i årskurs 9 om jag har räknat rätt.

Nu när jag reser vill jag veta ALLT och jag blir frustrerad när det tar tid att få ihop alla bitarna. Ambitiöst går jag till bokhandeln och köper mig kunskap, oftast på engelska, vilket gör att jag tappar farten och entusiasmen ganska snart. Den här gången blev det The Peaceful Revolution av Jens Schöne, som jag endast läst ca 50 sidor i.

peace berlin

Den ger bakgrunden till Östtyskland och Västtyskland och hur det var möjligt att de enades. Det fantastiska var att det inte behövdes någon blodig revolution. Tyskland har fått symbolisera det ondaste av onda i historien men Berlinmurens fall är något gott, något att lära sig av och denna stolthet och glädje spirar i Berlin. Min plan är att ha läst ut boken tills nästa gång jag kommer dit.

Jag påminns då och då när jag öppnar mitt kylskåp…

berlin 5

Det är också något oväntat; vem hade trott att jag någonsin skulle äga kylskåpsmagneter? 😉

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

12 thoughts on “The Peaceful Revolution

  1. Haha, känner igen det där. Köpte filmer om livet bakom muren och böcker när jag kom hen första gången. Jag mindes inget från 1989 (jag hade två små barn) mindes inget från skoltiden om någon ”mur” men det blev ett tvingande behov av att veta

    • Jag undrar vad vi gjorde i skolan egentligen..? Känslan av att man var dålig i historia för att man inte kunde komma ihåg kungarna och årtalen… Men 1066 – slaget vid Hastings; TP-kunskap P portkodsmaterial! 😉 får jag låna om du har kvar..?

      • Jag minns diffust att det pratades lite om muren men faktiskt inget som gjorde intryck. Hur kom det sig att min lärare inte kunde/ville göra oss engagerade i något så fruktansvärt som hände i vår samtid så nära oss? Det gör mig förbannad att tänka på.
        Jag ska se vad jag har kvar hemma. Om jag hinner träffa människor igen,,,

      • Irrelevant/ointressant undervisning genererar oengagerade elever… Du hinner med o träffa människor 😉 än har jag inte gett upp hoppet om ett glas vin ngn kväll! 😉

  2. Pingback: Kan man någonsin förstå? | Absolut ointressant

  3. Jag vill hem och läsa och se film. Sen vill jag till Berlin, tänker vinka när vi kör förbi på fredag. Varför måste jobba så mycket? Fem veckors jobb och resten semester, så att jag hinner med allt jag vill.
    Eller inte kanske? Jag längtar ju hem till vanligheten och mina grönsaker nu. Och döttrar såklart!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s