Home

Bild

… var en bok jag inte trodde att jag skulle läsa när den kom. 1999. Då spelade tiden ingen roll. 1999 var året då man var rädd för att jorden skulle gå under när alla datorer skulle ställas om till det nya sekelskiftet. Internet hade inte börjat växa. Jag hade ingen dator hemma men jag tror att jag köpte min första mobiltelefon. När jag hör år 1999 tänker jag mest på en galen charterresa jag gjorde med en väninna till Kanarieöarna för att fira in det nya året. Tid fanns det hur mycket som helst av.

Nu är dock läget ett annat och jag inser att tiden är utmätt. Det kan bero på att jag fyller medelålders imorgon och det tillhör tydligen det normala att krisa (ja, jag använder ordet ‘krisa’ även om det såklart också innebär en positiv utveckling och var det inte så att kinesernas tecken för ‘kris’ också betyder ‘förändring’??) inför dessa ödesdigra siffror 4 och 0, en ålder jag inte ens kunde föreställa mig år 1999.

Bodil Jönsson börjar sin bok Tio tankar om tid med att upplysa mig som läsare att tid är det enda vi alla har ofantligt mycket av och att det är upp till oss vad vi gör med den och hur vi upplever den. Hennes tankar kring ostyckad och styckad tid, ställtid, upplevd tid, klocktid och närvaro och härvaro är intressanta och väldigt kloka.

Det märks dock väldigt tydligt att den har några år på nacken, särskilt när hon pratar om ‘Internet’ och ‘teknikens utveckling’. En medelålders tant som gärna stänger dörren och telefonen och alltid bokar ‘mobilfri’ kupé på tåget framträder. Hon skriver själv att hennes jobb består i att tänka, vilket innebär universitetet. Det är där man kan stänga in sig på sitt rum för att fundera på något, tills verkligheten tränger sig på. Det är inte alltid säkert att man är i verkligheten heller – och då menar jag vanliga människors verklighet.

Hon skriver om ‘teleperspektivet’ – en värld konstruerad utifrån telefonen, televisionen och teleinformation som leder till ”teleavfall” och jag skrattar för mig själv; var det bättre på Televerkets tid?

Det har visst kommit en uppföljare; Tio år senare, som jag funderar på att läsa. Här finns en artikel i DN om den.

Jag gillade att hennes tankar om tid bara var drygt hundra sidor; inte för att jag inte har tid att läsa längre böcker, utan för att det är en konst att uttrycka sina tankar kort och koncist. Det gör att jag som läsare hinner tänka mina tankar utan att bli innästlad i författarens snåriga upprepningar och stickspår och exempel som kan fortgå i oändlighet.

låntider

Utlåningsfrekvensen är ca en gång per år på skolans bibliotek så den borde snart hamna i utrensningshögen och hamna på femkronorsvagnen utanför. Jag tror jag ska be bibliotekarien att reservera den åt mig då. Ska ge den till någon stressad person i min omgivning som inte lever i nuet utan är slav under kalendern, klockan och alla ”måsten”…

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s