Home

secondColumn[1]

Jag undrar om Amelie från Montmartre finns som bok..? Det måste jag kolla upp men risken finns, om jag hittar den, att jag blir besviken eftersom filmen är så bra. Jag har sett den flera gånger och nu var det ett tag sen, kanske dags igen?

Mitt liv är ibland en film. När jag inte har något bättre för mig så är jag med i en fransk film, jag blir Amelie eller någon annan kvinnlig huvudperson och filmmusiken har jag ju redan ordnat genom Spotify i mina hörlurar. Den här kvinnan lever ett spännande liv och igår kväll var hon på väg in till stan för att möta upp en väninna på en bar. De satt på varsin barstol och skrattade åt dråpligheter här och där och sedan gick de till ett dansgolv i sina svarta klänningar och timmarna försvann. Jag måste göra sådant ibland för att få energi, känna att jag lever, även om jag innan jag gick tänkte tanken att ”det skulle vara trevligt att bara ligga hemma i soffan med en bok”.

Klipp ihop mina ögonblick här och där och det blir film. Mycket glamorösare än min vardag. Av allas liv kan det bli film men verkligheten är ändå bäst och allting beror på hur man vinklar saker och ting, vad kameran vill visa, och vad jag vill tänka.

Annonser

3 thoughts on “Mitt liv är en film

  1. Hahahaha, mitt liv är ett socialrealistiskt drama från 1973 ”När Max mamma jobbade för mycket” eller ”När Max mamma fick problem med axeln” eller ”Max mammas liv utan män”

  2. Pingback: Och dagarna går… | Absolut ointressant

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s